1922Förra artikel 1925Nästa artikel

Enkät om fortskaffningsmedel

Gödselkärror i Närpes i början av 1900-talet. Dessa representerar typiska landsbygdsverktyg. Bild: Gösta Grotenfelt, Museiverket (KK1178:331).
I början av förra århundradet fick arkeologiska kommissionen anledning att sätta sig in i vårt materiella kulturarv i samband med utformningen av Nationalmuseets basutställning. Eftersom det fanns begränsat med information beslöt U. T. Sirelius, som på 1920-talet övergått i universitetets tjänst, att samla information om allmogekulturen genom enkäter. År 1923 gjordes en enkät om fortskaffningsmedel och transport.

U. T. Sirelius kan betraktas som en pionjär inom forskningen om de fortskaffningsmedel som använts i vårt land. I tidskriften Kyläkirjaston kuvalehti publicerades redan år 1908 en artikel om finländska fortskaffningsmedel. Några år senare utkristalliserades ämnet i form av uppslagsord i det första finska uppslagsverket. Som tjänsteman inom Arkeologiska kommissionen och vid förberedelsen av Nationalmuseets basutställning var Sirelius tvungen att sätta sig in i vårt materiella kulturarvs uttrycksformer samt olika föremålstypers historia och utbredning. I samband med detta blev olika typer av fortskaffningsmedel på nytt aktuella. 

Sirelius var särskilt intresserad av fortskaffningsmedel för vinterbruk. I bakgrunden till utredning av deras historia fanns tanken om vilka fortskaffningsmedel finländarnas förfäder hade använt i sitt förmodade urhem och när de kom till Finland. Nyckelroller hade dels frågan om en- och tvåmediga slädtyper och dels problematiken kring skidmodeller och snöskor. I dessa frågor fick han försvara sina ståndpunkter även mot utländska forskares teorier.

Över den andra stora kategorin av fortskaffningsmedel, nämligen vattenfarkoster, gjordes också en preliminär kartläggning ur en typologisk synvinkel. Artikeln Suomalaisten veneistä ja niiden kantaisistä (Om finländska båtar och deras anfäder) publicerades år 1915. Dessa anfäder var stockbåtar och ekor som genom arkeologiska fynd i bästa fall kunde påvisas ha flertusenåriga traditioner. Uppgiften att göra en djupare analys överläts dock till doktor T. I. Itkonen.

Förstklassig transport till Enontekis ungefär vid tiden för enkäten om fortskaffningsmedel. Bild: Juhani Ahola, Museiverket (HK199408:296).

När Sirelius åren 1919–1921 publicerade en tvådelad översikt över Finlands materiella folkkultur under namnet Suomen kansanomaista kulttuuria noterade han att den information som fanns tillgänglig i många fall var bristfällig. Detta gällde även fortskaffningsmedel. Som chef för Finlands nationalmuseums etnologiska avdelning och samtidigt professor i etnologi på Helsingfors universitet lät han år 1923 genomföra en enkät om fortskaffningsmedel bland allmänheten.

Resultaten av enkäten lade även grunden för två grundläggande kartografiska observationer. När det gällde slädar visade det sig att Finland var delat i två delar: i den västra delen av landet användes en styv slädmodell med låg framända och skaklar som var fästa vid framändan, medan man inom den östra kultursfären använde en flexibel modell med hög framända och skaklar fästa vid medarnas sidor. Kartläggningen av slädtyper slutfördes senare av forskaren Helmut Hagar, som var född i Estland men hade flyttat till Sverige (1958).

När det gällde fortskaffningsmedel med hjul ledde Sirelius arbete till insikten att tvåhjuliga kärror har använts i hela landet, medan vagnar med fyra hjul dels kommit till Åland som en nyhet från svenskt håll och dels till Karelska näset som en följd av ryskt inflytande. Dessa observationer gällande grundläggande skillnader mellan folkkulturen i öst och väst blev tillgängliga för allmänheten genom Suomen kansankulttuurin kartasto (Atlas över Finlands folkkultur), som gavs ut av Toivo Vuorela år 1976.

Fortskaffningsmedlens allmänna historia utreddes för det västra Östersjöområdets del av svensken Gösta Berg i hans avhandling Sledges and wheeled vehicles år 1935 och för det östra Östersjöområdets del av Ants Viires i hans avhandling Talurahva veovahendid från 1980.

Den sociala aspekten lyftes fram först under 1950-talet, då man gjorde en enkät om de faktorer som bidragit till etableringen av sittordningen i en insamlingstävling för traditionell kunskap anordnad av Fölisöstiftelsen.

Arbete med fyrhjuliga vagnar i Vossina i Kronoborg i början av 1900-talet. Bild: Museiverket (KK2969:477).

Källor

Berg, Gösta 1935: Sledges and wheeled wehicles. Ethnological studies from the wiev-point of Sweden. Nordiska Museets handlingar 4. Uppsala.

Hagar, Helmut 1958:  Der osteuropäische Arbeitsschlitten bei den Ostseefinnen. - Finnisch-ugrische Forschungen 33. Helsinki.

Sirelius, U. T. 1908: Sananen suomalaisten ajoneuvoista. Kyläkirjaston kuvalehti. Helsinki.

Sirelius, U. T. 1909: Ajonevot. Tietosanakirja I. Helsinki.

Sirelius U. T. 1921: Suomen kansanomaista kulttuuria II. Helsinki.

Viires, Ants 1980: Talurahva veovahendid. Tallinn.

Vuorela, Toivo 1976: Suomen kansankulttuurin kartasto. 1 Aineellinen kulttuuri. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Porvoo.

Kommentar

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.