1953Förra artikel 1955Nästa artikel

Etnografiska filmer och illustrerad dokumentering

Bild ur Eero Naskalis och Mauri Fronts etnografiska film Nahkiainen (Nejonöga) från 1986.
Man började göra etnografiska filmer i Finland redan på 1910-talet. På 1920-talet grundade man filmbolaget Kansatieteellinen filmi Oy, men dess verksamhet tynade av efter kriget. På 1950-talet började man på nytt göra filmer och nu deltog Nationalmuseet aktivt genom att beställa och samverka kring filmer tillsammans med Suomi-Filmi och andra. Inspelningar och filmdokumentering gjordes tidvis även senare, och på 1980-talet ökade produktionen av dem på nytt när Etnografiska avdelningen producerade filmer om bland annat träbyggande. En del filmer har digitaliserats och lagts ut på Youtube och Vimeo.

Den första finska etnografiska filmen, Arktisia matkakuvia (Arktiska resebilder), blev färdig 1917. Expert och kameraman för inspelningen var Sakari Pälsi under sin forskningsresa i nordöstra Sibirien. I slutet av 1930-talet ökade infilmandet av dokumentärer när infilmningsverksamheten koncentrerades till Kansatieteellinen Filmi Oy, som grundades 1936. Huvudaktionärer i bolaget var Suomalaisen kirjallisuuden seura (finska litteratursällskapet) och Finska fornminnesföreningen. Inspelningsverksamheten tynade av efter kriget, tills den började på nytt på 1950-talet. Då deltog Nationalmuseet redan mer utpräglat genom att beställa inspelningar från bl.a. Suomi-Filmi. Till exempel beställde Etnografiska avdelningen 1956 filmmanuskript om Helsingfors torghandel och användningen av trä i folkliga hushåll.

Förutom egentliga filmproduktioner dokumenterade Arkeologiska kommissionen sedan 1950-talet utöver att fotografera även genom att spela in material, i synnerhet kring etnografiska teman. En del inspelningar gjordes i samarbete med andra. Till exempel spelade Osmo Vuoristo in två 8 millimeters filmer på fem minuter vardera i Sompio i Sodankylä (innan bassängen byggdes 1959) och 1965 spelade Sven-Erik Krooks in en 8 millimeters film på två minuter med Johanna Nygård medan hon vävde ett band. Filmerna ingår i Etnografiska bildsamlingen och det skulle vara synnerligen viktigt att de blev digitaliserade.

På 1980- och 1990-talet gjorde Etnografiska avdelningen flera etnografiska filmer med Eero Naskali som manuskriptförfattare. Mauri Front stod för regin. Filmerna i original digitaliserades 2016 och lades ut på Bildsamlingens webbsidor i Youtube och Vimeo.

Den äldsta av de filmer som digitaliserat och lagts ut på nätet är Puukko, som blev klar 1980. På filmen tillverkar knivmästare Kustaa Lammi en traditionell dekorationskniv av en typ som görs i Kauhava. Andra teman var Bronsgjutare, Nejonöga, Lerpotta, Tagellina och hamprep, Strömmingsmarknaden och Timmerhus. Tidigare lånade Bildsamlingen ut VHS- och DVD-kassetter med dessa, de var således välbekanta för många. Efter att filmerna digitaliserats och lagts ut på nätet kan de nu fritt ses av vem som helst.

Bildsamlingen omfattar också mycket filmmaterial som producerats av privata personer, särskilt smalfilmer. En av de mest intressanta är Helsingfors – Finland från 1936 av en okänd filmare. Filmaren fångade människovimlet på Salutorget i Helsingfors och ångfartyget S/S Arcturus resa från Helsingfors till Hull i Storbritannien på en smalfilm. I mitten av den i övrigt svartvita filmen finns ett färgavsnitt på tre minuter av vimlet på Salutorget. Filmen digitaliserades i samarbete med Nationella audiovisuella institutet. Det är sannolikt fråga om den äldsta färgfilmen som spelats in i Finland och den kan också ses i Bildsamlingens tjänster på Youtube och Vimeo.

Litteraturen

Hilkka Vallisaari, Kansatieteellisen elokuvan alkuvaiheet Suomessa. Helsingin yliopiston kansatieteen laitoksen tutkimuksia 11. Helsinki 1984.

Visa Immonen, Tutkimuksen ja hallinnon ristiaallokossa. Muinaistieteellinen toimikunta 1917–1972. Museoviraston julkaisuja 3. Museovirasto 2016.

Kommentar

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.