2003Förra artikel 2005Nästa artikel

Skydd av kyrkor från sjalvstandighetstiden

Väggarna i Träskända kyrka är av brädriven betong. Kyrkan som planerades av arkitekten Erkki Elomaa invigdes 1968. Foto: Soile Tirilä, Museiverket.
De första besluten om skydd av kyrkobyggnader från självständighetstiden fattades under 2003–2004 utifrån Museiverkets förslag till Kyrkostyrelsen. Bland kyrkor som fått ett skyddsbeslut finns såväl eleganta helheter som representerar nordisk klassicism som ljus och stilren funkisarkitektur, byggnader med varm stämning från återuppbyggnadstiden och betongskapelser från 1960-talet.

För kyrkor har man under årtiondenas lopp satt upp olika arkitektoniska och stadsbildsmässiga men också funktionella och samhälleliga mål. Man har ställt stora förväntningar på varje kyrkobyggnad och satt upp mål som avvikit från det dagliga byggandet. Den heliga stämningen har åstadkommits med olika medel under olika tider. Den kan lika väl bli till av höga salar eller färgstarka ytor som av ljus och sköra material. I de skyddade kyrkorna bevaras kunskapen om dessa mångahanda lösningar och tolkningar av det heliga. 

Man ville lyfta fram utvalda drag i kyrkor som byggts efter 1917 som exempel på tidsperiodens mångskiftande kyrkliga arkitektur. Syftet med skyddsförslagen var att skapa förståelse för särdragen hos också andra kyrkor av motsvarande ålder.

Den skyddsförteckning över nyare kyrkor som skyddsförslagen byggt på kom till genom samarbete vid Museiverkets byggnadshistoriska avdelning. En särskild roll spelade dock forskaren Marja Terttu Knapas som också ansvarade för produktionen av publikationen om finländsk kyrkoarkitektur under 1917–1970 som kom ut 2006.

Arkitektstuderandena Eero Eerikäinen och Osmo Sipari, som vann tävlingen om Salla kyrka 1947, tolkade traditionen för medeltida stenkyrkor genom modernt byggande. På altarväggen en relief av Aimo Tukiainen. Foto: Soile Tirilä, Museiverket.

Valet av skyddsobjekt byggde på en omfattande utvärdering av nyare kyrkoarkitektur och på expertsamtal. Urvalskriterierna var arkitektonisk och konstnärlig kvalitet, historiskt värde, ändringar i liturgiken eller de teologiska synpunkterna, tidstypiskt formspråk, internationella intryck, innovativa tekniska lösningar, byggherrens bakgrundsorganisation samt kyrkans ställning i stads- och landskapsbilden.

Beredningen av skyddsförslagen omfattade också begäran om utlåtanden från ägarna, det vill säga församlingarna. Efter remissen gjorde Museiverket till slut förslag om 44 kyrkor. Begravningskapell och de nyaste kyrkobyggnaderna som blivit färdiga efter 1970 lämnades utanför granskningen, vilket dock inte betyder att de skulle representera ett mindre viktigt fält inom den kyrkliga arkitekturen. Man önskade att urvalet av skyddade byggnader ska kompletteras i framtiden bland annat med exempel på yngre kyrkor i förorter.

Kyrkliga byggnader från tiden före 1917 är skyddade direkt med stöd av kyrkolagen. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk i ett senare skede ska förklaras skyddad, antingen på eget initiativ eller på initiativ av en församling, domkapitlet eller Museiverket (se webbplatsen för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland).

För alla planer som inbegriper väsentliga ändringar i skyddade kyrkliga byggnader, även ändringar i fråga om användningssyfte och rivningsprojekt, ska Museiverkets utlåtande begäras.

Mejlans kyrka i Helsingfors är ett imponerande exempel på materialurvalet under återuppbyggnadstiden och hur det påverkar kyrkorummets stämning. Kyrkan som ritats av arkitekten Markus Tavio är från 1954. Foto: Soile Tirilä, Museiverket.

​ Litteratur

Ars Sacra Fennica. Aikamme taide kirkossa. SKSK-Kustannus Oy. Helsinki 1987.

Jetsonen, Jari & Jetsonen, Sirkkaliisa, Sacral space: modern Finnish churches. Rakennustieto 2003.

Knapas, Marja Terttu - Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917–1970.  Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006.

Uskon tilat ja kuvat. Moderni suomalainen kirkkoarkkitehtuuri ja -taide. Arto Kuorikoski (toim.). Suomalaisen teologisen kirjallisuusseuran julkaisuja 260. Helsinki 2008.

Kommentar

  • Optiope

    5 dogs, and 3 severe in 9 23 <a href=http://viagr.art>how long dies viagra take to work</a> Yes, we re talking about U

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.