Värnande om traditioner i moderna förhållanden – byggnadskonserveringscentret på Fölisön

Projektet för nya verkstads- och lagerlokaler som behövs för vården av byggnadssamlingen på Fölisöns friluftsmuseum inleddes konkret först 1999 då arkitekten Seppo Häkli, som valdes till huvudprojekterare, presenterade utkasten till objektet. Ett intensivt planeringsarbete sattes igång 2001 då tomten i fråga hade framskridit till Helsingfors stads planläggningsprocess.

Byggherren var Museiverkets dåvarande restaureringsenhet vid byggnadshistoriska avdelningen, och fastighetsavdelningen tjänade som expert på tekniska system. Utöver de ovan nämnda hörde man också de kommande användarna, det vill säga medlemmarna i byggnadskonserveringsgruppen, i projektet. De kontrollerade också byggandet för egen del. Taklagsfesten firades 2009 och byggnaden belönades med Träpriset (Puupalkinto) för sin träarkitektur. De anställda fick lämna de väldigt trånga och bristfälliga verkstadslokalerna bakom sig och även arbetets funktionalitet blev bättre när materiallagren nu finns på samma plats.

Byggnadskonserveringscentret med sina väggbeklädnader och staket av trä bildar en sluten gård mellan friluftsmuseiområdet och Fölisöns södra spets. På basen arbetar fyra Museiverkets ordinarie anställda som är experter på byggnadskonservering och restaurering. Vid behov delar de med sig av sin yrkeskunskap också vid andra kulturhistoriska objekt utanför Fölisön.

Byggnadssamlingen på Fölisön omfattar nästan 90 separata objekt, allt från en kyrka till en brunnsmantel, som repareras genom att de konserveras, det vill säga genom att bevara så mycket som möjligt. Vård- och reparationsåtgärderna planeras flera år i förväg och alla åtgärder dokumenteras. I verkstadens kontor kan man utöver planeringsarbete också göra nödvändiga pappersarbeten till exempel för entreprenader. Det underlättar arbetet att objekten finns nära. Från kontorets fönster öppnar sig en utsikt över innergården där det, utöver arbetsmaskiner och bilar, också finns högar av trämaterial. I synnerhet på sommaren bearbetar man också trä med traditionella metoder på gården.

Eftersom arbetena kräver stora materiallager med i synnerhet trä, finns det kalla lagerlokaler vid verkstaden, vilka rymmer till och med åtta meter långa stockar och plankor. Gården ingärdas av förråd för mindre material, såsom tjärtunnor. Det finns även en liten smidesverkstad där man vid behov kan bearbeta metall, till exempel välla gångjärn som ursprungligen smitts av en smed eller smida en spik av precis rätt storlek.

Arbete med moderna maskiner för träbearbetning och finslipning med traditionella bilor eller handhyvlar känns tryggt i en fungerande arbetsmiljö. Det praktiska traditionella kubbgolvet väcker beundran när samarbetspartner besöker centret. De stora verkstadslokalerna används i bland för seminarier inom branschen, för där finns sittplats för cirka 50 gäster.

I målarverkstaden kan man kitta och måla fönsterkarmar eller göra ytbehandlingar och undersökningar för vilka ett dragskåp krävs med tanke på arbetarskyddet. De mångsidiga arbetsutrymmena möjliggör undersökning av trämaterial och ytbehandlingsämnen vid sidan av reparationer.

Även om byggnadskonserveringscentret regelbundet används av endast fyra personer har personalrummen dimensionerats så att det också finns plats för extra arbetskraft. Det behövs när några studeranden inom konservering eller restaurering varje vår kommer för att utföra praktik på Fölisön och ta lärdomar av det enda byggnadskonserveringscentret i landet.