1918Nästa artikel

Vitträsk i Kyrkslätt – fyndet av vårt lands första hällmålning

Hällmålningen vid Vitträsk fotograferad år 2001. Bild: Ismo Luukkonen. Museiverket. Arkeologiska bildsamlingen AKF128112.
Berättelsen om upptäckten av Finlands första hällmålning är ovanligt intressant – den första rapporten om en hällmålning kom från vår nationalkompositör Jean Sibelius den 25 januari 1911. I Museiverkets arkiv finns en liten papperslapp där Sibelius rapport, som gjordes per telefon, tecknats ner på svenska med blyertspenna. Sibelius berättade att det på en klippa nära konstnären Oscar Parviainens sommarhus fanns en gammal inskrift, att Parviainen vid behov kan visa vägen och att han nås per telefon.

Området kring Vitträsk var i början av 1900-talet populärt bland semesterfirande konstnärer. Bara en halv kilometer från hällmålningen ligger villan Hvitträsk, som ritades av arkitekterna Gesellius, Lindgren och Saarinen. Sibelius besökte sina konstnärsbekanta som under en promenad visade honom några intressanta bilder på en närliggande klippa. Sibelius förstod att de var gamla och meddelade om dem till Arkeologiska kommissionen på Nationalmuseet.

Aarne Europaeus förevisar hällmålningen vid Vitträsk i Kyrkslätt år 1922. Museiverket, Historiska bildsamlingarna: HK19640318:3.

På Nationalmuseet gissade man att det kunde vara fråga om en hällristning, eftersom man kände till att det fanns sådana i områden nära vårt land. Fastän avståndet mellan Nationalmuseet och Vitträsk bara är 22 kilometer fågelvägen tog det sex år innan arkeologen och Arkeologiska kommissionens amanuens Aarne Europaeus (sedermera Äyräpää) granskade platsen och konstaterade att det var fråga om Finlands första hällmålning.

Fyndet av en helt ny typ av fornlämning i vårt land inspirerade Europaeus att publicera en vetenskaplig artikel om hällmålningen vid Vitträsk redan samma år (Finskt Museum 1917). Han underrättade också omedelbart den svenske hällkonstforskaren Gustaf Hallström om fyndet per brev. Samtidigt bad han om råd om hur lavar på ett tryggt sätt kunde avlägsnas från hällmålningen.

Hällmålningen vid Vitträsk finns på en rödaktig och mycket jämn granitvägg kallad Båstadsberg. Klippan reser sig ur sjön som branta, trappstegsliknande avsatser. Målningarna finns ovanför den andra avsatsen på en något inåtlutande klippvägg. Platsen är numera svårtillgänglig på grund av närliggande småhusbebyggelse och en brant backe närmare klippan. Framför hällmålningen finns en liten avsats där man kan studera bilderna. Bilderna är omkring 16 meter ovanför sjöns yta. Den mest kända och synligaste av bilderna är en omkring 52 x 40 cm stor fyrkantig geometrisk bild som liknar ett nät. En liknande bild intill den är bara delvis bevarad och de övriga tre bilderna som finns högre upp på klippväggen är fragmenterade och mycket svåra att se. Bilderna är utplacerade över ett cirka fem meter långt område på klippväggen.

Hällmålning vid Vitträsk fotograferad år 2001. Bild: Ismo Luukkonen. Museiverket. Arkeologiska bildsamlingen AKF128117.

Hällmålningen vid Vitträsk är annorlunda än de övriga hällmålningar som hittats i vårt land, som oftast föreställer människor, älgar och båtar. I Finland har geometriska eller nätliknande hällmålningar hittats i Haukkavuori i Mäntyharju och Vetotaipale i Lieviskä i Puumala. I Norge har hällristningar som påminner om målningarna vid Vitträsk hittats i Alta, Bardal och Hell.

Eftersom hällmålningen vid Vitträsk har målats från avsatsen framför klippväggen kan den inte dateras med hjälp av den strandförskjutningskronologi som ofta används vid datering av stenåldersboplatser.

De flesta av de hällmålningar som hittats i vårt land har daterats till den kamkeramiska tiden, det vill säga 5000–3200 f.Kr. De yngsta målningarna har daterats till omkring 1500 f.Kr. Även Europaeus daterade hällmålningen vid Vitträsk till stenåldern utgående från de stenåldersboplatser som hittats i Kyrkslättsområdet och dateringar av bilder liknande de som förekommer i målningen.

Litteratur

Europaeus, A. 1917, Kalliomaalaus Vitträskin rannalla Kirkkonummella. Suomen Museo 1917, s. 45–51.

Hallström, G. 1952. Hällmålningen i Kyrkslätts socken, Finland. Arkeologiska forsningar och fynd: studier utgivna med anledning av H.M. Konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952, s. 397–409. Stockholm.

Kivikäs, P. 1995. Kalliomaalaukset – muinainen kuva-arkisto. Jyväskylä,s. 41–43.

Kivikäs, P. 1997. Kalliomaalausten kuvamaailma. Jyväskylä, s. 50–53.

Kivikäs, P. 2005. Kallio, maisema ja kalliomaalaus. Jyväskylä, s. 166–167.

Lahelma, A. 2008. Touch of Red. Archaeological and Ethnographic Approaches to Interpreting Finnish Rock Paintings. Iskos 15, s. 28–29, 35–36, 224.

Taskinen, H. 2000. Hällkonsten I Finland – forskningshistoria och dokumentation. Ristad och Målad. Aspekter på nordisk bergkonst. Vammala, s. 20.

Kommentar

  • Sleelry

    <a href=http://cialis.lat/discover-the-best-prices-for-cialis>cialis professional</a> Competitors love the fans and the organizers in Abilene as well

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.