2011Förra artikel 2013Nästa artikel

Museiverket stödjer bevarande reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Lammi gård i Sammatti. Elias Lönnrots hemgård är en av de första objekten som beviljades bidrag. Foto: Johanna Forsius, Museiverket.
Lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader (1964) innebar en möjlighet att stödja restaurering och konservering av byggnader som skyddas med stöd av lag eller som annars är kulturhistoriskt värdefulla. Bidrag som beviljas enligt Museiverkets prövning delades ut för första gången 1968.

Beloppen var blygsammare än idag och bidragen allokerades endast till objekt som skyddades genom lag. Sedermera har mångfalden av byggnader som beviljas bidrag blivit allt brokigare, eftersom byggnadsskyddslagen (1985) och den nuvarande lagen om skyddande av byggnadsarvet (2010) har utgått från att byggnadsskyddet genomförs med planbestämmelser i detalj- och generalplaner inom planlagda områden. Skyddet genom lag gäller närmast situationer där skyddet inte kan genomföras med hjälp av planläggning.

Avsikt med bidragen

Avsikten med restaureringsbidragen är att stödja bevarandet av det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet. Bidrag i form av pengar bidrar direkt till bevarandet av objekten som understöds. Indirekt stödjer bidragssystemet sådan reparation som bevarar objektets värde genom att skapa modeller för bra reparationspraxis, till exempel för andra reparationsbyggare i grannskapet, och genom att uppmuntra byggnaders ägare att identifiera och beakta kulturhistoriska och arkitektoniska värden.

Utvärderingskriterier

Vid bidragsprövningen har objekts kulturhistoriska vikt utvärderats enligt de kriterier som fastställs i lagen om skyddande av byggnadsarvet: sällsynthet eller raritet, att objektet är typiskt för området i historiskt avseende, att objektet har typiska drag som avspeglar ett visst område eller en viss tid (representativitet), ursprunglighet, vittnesbörd om en historisk händelse samt att olika konstruktioner, material och stilar som avspeglar den historia och kontinuitet som hänför sig till byggandet, byggnadsvården och byggnadens användning är synliga på byggnaden.

Den åtgärd som beviljas bidrag ska stödja bevarandet av objektet och dess kulturhistoriska värde. Dessutom förutsätts att de planerade arbetena kräver särskild expertis i och kompetens för byggnadsrestaurering eller byggnadskonservering. Bidrag kan också beviljas för projekt som stödjer bevarandet av traditionella eller hantverksdominerade byggsätt samt ökad kompetens om reparationsmetoder och -material som lämpar sig för kulturhistoriska objekt.

Bidragsbelopp och deras utveckling

Under 1960- och 1970-talet delades bidrag endast ut till enskilda objekt. Först under 1980-talet överskred det årliga antalet ansökningar ett hundra. Totalbeloppet för bidragen etablerade sig kring en halv miljon euro för ett par decennier. Under 2000-talet har restaureringsbidrag också använts som en del av den ekonomiska återhämtningen. Rekordåret var 2009 då man delade ut över 2,3 miljoner euro i bidrag. Sedermera har bidragsbeloppet hållit sig vid 1,6 miljon euro per år.

Typiska objekt

Under årens lopp har de första årens unika lyxobjekt fått sällskap av en allt brokigare mångfald av objekt som beviljas bidrag. Man strävar efter att allokera restaureringsbidragen på ett så omfattande sätt som möjligt för vården av byggnadsarvet i landet, såväl vad gäller byggnadstyper, det geografiska läget som åtgärderna som beviljas bidrag. Anslagen är dock begränsade, vilket tvingar Museiverket att allokera bidragen till de projekt som är mest brådskande och har den största inverkan samt till de objekt som klassificerats som mest värdefulla. Typiska reparationsobjekt är yttertak, fönster, traditionsmålningar samt byggnaders grunder eller stomme.

Framtid

Ansökan om restaureringsbidrag blir elektronisk under 2017 samtidigt som de övriga ansökningarna om bidrag från Museiverket. Det elektroniska ansökningsförfarandet gör ansökningarnas innehåll enhetligare, möjliggör ett mera genomskinligt system och effektiviserar verksamheten.

Källor

ENA-tietokanta, Museovirasto

Lounatvuori, Irma (toim.) 1991: Suojellut talot. Helsinki: Museovirasto

Sinisalo, Antero 1977: Restauroinnista rakennussuojeluun. Helsinki Museovirasto.

Kommentar

  • Inotshene

    http://vslevitrav.com/ - vivanza 20mg

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
  • Inotshene

    <a href=https://vslevitrav.com/>buy levitra on line

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.