1998Förra artikel 1998Nästa artikel

Orijärvi i S:t Michel – silverpengar och forntida åkrar från vikingatiden

En av fem fornåkrar i Orijärvi under utgrävning 2003. Bild Esa Mikkola.
År 1998 fann lokala skolelever ett silvermynt från vikingatiden på en åker norr om Orijärvi i S:t Michel. Två hobbyarkeologer från S:t Michel hade tagit ut eleverna för att bekanta sig med kulturlandskapet i Södra Savolax och pröva på åkerplockning, som är en av de metoder som används vid arkeologiska fornlämningsinventeringar. Silverpengen hittades i ett område där inga tidigare arkeologiska fynd hade påträffats.

I området växte dock mörk svavelblomma som är känd som en kulturindikator och som ofta växter på järnåldersobjekt i S:t Michelstrakten. Silverpenningen ledde till omfattande arkeologiska undersökningar 1999, 2000, 2002, 2003, 2005 och 2006. Under undersökningarna hittade man den första gömman med silverpengar från vikingatiden i S:t Michel, en boplats från järnåldern, ett eventuellt gravfält samt fem forntida åkrar. Att forntida åkrar som daterades till järnåldern hittades i kärnområdet för svedjebruket tvingade arkeologerna att omvärdera utvecklingsförloppet i järnålderns ekonomiska historia.

I Orijärvi har man hittat sammanlagt 142 silverpengar eller fragment av sådana. Majoriteten av dessa penningar hittades under det första undersökningsåret 1999. Nästan alla pengar kan tillräknas en och samma gömma. Gömman hade då åkern plöjdes spridits ut på ett område om några ar av åkern. Största delen av mynten var tyska, men bland pengarna fanns även engelska mynt samt ett sällsynt arabiskt silvermynt. Största delen av mynten kan dateras med ett par års noggrannhet, antingen tack vare penningtypen eller enligt de makthavare som låtit prägla mynten. Största delen av mynten härstammar från skiftet mellan 900–1000-talen. Den tidigaste möjliga tidpunkten då mynten kan ha gömts är 1014 e.Kr., men de torde ha dolts vid boplatsen i Orijärvi ett par årtionden efter det här datumet.    

Fornåkrar är oftast smala och långa remsor med en mörkare färg än alven. Bilden är från undersökningarna 2006. Bild: Esa Mikkola, Museiverket.
De första spåren efter en plog som hittades i Orijärvi 2000. Bild: Esa Mikkola, Museiverket.

Fornåkrarna är lämningar efter tidigt åkerbruk. De kan oftast identifieras enligt sina korsformade plogspår som skiljer sig från den rena alven. Det finns kända fornåkrar från järnåldern på ett tjugotal platser i Finland, så det är inte frågan om någon värst vanlig typ av fornlämning. Orijärvi är unikt även i fråga om antalet fornåkrar, eftersom man hittat hela fem fornåkrar där. Storleken på de äldsta åkrarna varierade från ett par ar till cirka åtta ar. Åkrarna bildar två olika helheter. På varje åker gick det att se olika användningsfaser, dvs. ibland har åkrarna legat i träda eller använts för bete. I de prover som tagits från de olika åkerskikten har man i huvudsak hittat förkolnade korn av korn, men på åkrarna har det även vuxit kubbvete, vete och råg. Enligt radiokoldateringar utförda på kornen har åkrarna tagits i bruk senast på 600-talet e.Kr. och de har använts i ett streck fram till 1400-talet e.Kr. – eventuellt längre. Största delen av koldateringen av kornen ligger dock kring vikingatiden (800–1050 e.Kr.). 

Silvermynt hittade i Orijärvi 1999. Bild: Esa Mikkola, Museiverket.
Fragment av en dekorerad silverplatta, ett fågelsmycke i brons, ett fragment av ett avlångt spänne samt en herdestavnål i järn. Fynd från utgrävningarna 2000 i Orijärvi. Teckning: Museiverket.

I områdena mellan fornåkrarna hittade man lämningar efter en boplats från järnåldern och medeltiden. Till strukturerna vid boplatsen hör bl.a. olika eldstäder, avfallsgropar och en brunn. Radiokoldateringen av den träkonstruktion som hittades på botten av brunnen i Orijärvi daterar brunnen till tiden för korstågen, dvs. till 1100-talet. Brunnen i Orijärvi är således den äldsta brunnen som påträffats i Finland. Utöver boplatslämningar hittade man i området konstruktioner som påminner om gravar. De innehåll inga fynd eller ben som skulle ha bevarats. I den ena fanns en stenkonstruktion som bildades av en plansten. En del av det rikliga fyndmaterialet i Orijärvi, bl.a. fragmenten av bälten med bronsdekorationer, kan komma från de sönderplöjda gravarna. Till fyndmaterialet från Orijärvi hör rikligt med bronssmycken, pärlor och fragment av lerkärl som tillhör den yngre järnåldern. Föremålen från Orijärvi uppvisar säregna drag. En del av föremålen kan ha tillverkats lokalt.

Bälte med bronsbeslag som daterats till vikingatiden. Fotograferat både ovanifrån och underifrån. Bilder: Esa Mikkola, Museiverket.

Källorna och litteratur

Alenius, Teija; Mikkola, Esa and Ojala, Antti (2007). History of agriculture in Mikkeli Orijärvi, eastern Finland as reflected by palynological and archaelogical data. Teoksessa Alenius, T. Environmental change and anthropogenic impact on lake sediments during the Holocen in the Finnish – Karelian inland area. PhD Thesis. Publications of the Department of Geology D11. Helsinki. Website. http://urn.fi/URN:ISBN:978–952–10–2615–7, ss. 91–109.

Mikkola, Esa (2001) Mikkelin mlk:n Orijärven hopearaha-aarre ja muinaispellot. Kentältä poimittua 5 – kirjoitelmia arkeologian alalta. Museoviraston arkeologian osaston julkaisuja 9. Helsinki, ss. 84–98.

Mikkola, Esa (2005) Mikkelin Orijärven muinaispeltovaiheet. Arkeologipäivät 2004. Suomen arkeologinen seura. Hamina, ss. 49–59.

Mikkola, Esa ja Talvio, Tuukka (2000) A silver coin hoard from Orijärvi, Kihlinpelto in Mikkeli rural commune, province of Savo, eastern Finland. Fennoscandia archaeologica XVI. Helsinki, ss. 129–138.

Mikkola, Esa ja Tenhunen, Tanja (2003) Uusimpia tutkimustuloksia Mikkelin Orijärven hopearaha-aarteen löytöpaikalta. Sihti 5. Savonlinnan maakuntamuseon julkaisuja. Savonlinna, ss. 55–73.

Mikkola, Esa; Alenius, Teija & Lavento, Mika (2016), Prehistoric Agriculture and the Ancient Fields of Orijärvi, Finland. Anderson P. ja Peña-Chocarro, L. (toim.) Early Agricultural Remnants and Technical Heritage (EARTH): 8,000 Years of Resilience and Innovation Volume 3, Exeter ss. 144–157.

Vanhanen, S. (2009). Ploughing the profane and sacred. Archaeobotany at Mikkeli Orijärvi Kihlinpelto in East Finland. Unpublished Master theses. Umeå University.

Kommentar

  • Risto Paumo

    Upea löytö ja hieno pala Suomen historiaa !

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.