1919Förra artikel 1922Nästa artikel

Kastellet i Pattijoki

Kastellet i Pattijoki fotograferat ovanifrån. Bild: Timo Pärssinen, Museiverket (AKD28028:1).
Kastellet i Pattijoki är en av Finlands största och mest kända fornlämningar från stenåldern. Denna stora jättekyrka från slutet av stenåldern består av en vall med sex så kallade portar. Ringen av sten är 62 meter lång och 36 meter bred. I närheten av jättekyrkan finns lämningar av en stenåldersboplats, högar av brända stenar som uppstått i samband med behandling av sältran samt stenrösen som kan vara gravar.

Enligt olika teorier har jättekyrkorna, som huvudsakligen förekommer i Österbotten, använts som baser för säljägare, förvaringsplatser för sälkött, fällor för vilt, renvallar, rengärden, boplatser för människor, fästningar, försvarsanläggningar eller kultplatser. Kastellet var känt redan på 1850-talet, då amatörarkeologer gjorde de första utgrävningarna där.

De första professionella arkeologiska utgrävningarna på platsen gjordes år 1920, då Julius Ailio och Sakari Pälsi grävde i ett stenröse, på området innanför jättekyrkan och vid en av vallens portar. Fynden, bland annat pilspetsar, en kniv, en slipsten, en sten med hål och kvartsavslag, daterades till stenåldern men tydde enligt Ailio och Pälsi inte på en mänsklig bosättning. Därtill verkade strukturen vid vallens port ha uppstått naturligt, och detsamma gällde det utgrävda stenröset. Ailio drog slutsatsen att jättekyrkan var en naturlig formation, där människor hade vistats tillfälligt. Jättekyrkor har ofta bildats nära stränderna och är typiska ackumulationsvallar, konstaterade Ailio.

Ailio och Pälsi var två stormän inom arkeologin i Finland som hade en central betydelse för utvecklingen och tillväxten inom området, och deras tolkning av jättekyrkorna som naturformationer ledde till att arkeologer under lång tid var ointresserade av jättekyrkorna.

Stenvallen till Kastellet i Pattijoki fotograferad från nordnordväst. Bild: Kaisa Lehtonen, Museiverket (AKDG2098:2).

Arkeologiska utgrävningar och kartläggningar vid Pikku Liekokangas och Kettukangas i Brahestad i slutet av 1970-talet samt vid Kastellet under 1990-talet och början av 2000-talet förändrade radikalt de tidigare uppfattningarna om jättekyrkorna. Numera vet vi att de övertygande tecken på en stenåldersbosättning som Ailio och Pälsi letade efter fanns på en lite lägre nivå i terrängen än jättekyrkan. Där finns de lämningar efter en stenåldersboplats som nämndes i början, det vill säga stenrösen och högar med brända stenar. Många jättekyrkor utgör tillsammans med boplatser, gravar samt de för näringsverksamheten centrala högarna av brända stenar en mångsidig helhet av fornlämningar. Det pågår dock fortfarande en diskussion om deras användningsändamål, som man inte har nått någon helt gemensam uppfattning om. Förutom de möjliga användningsändamål som redan nämnts har det på senare tid föreslagits att soluppgångarnas och -nedgångarnas riktningar under olika årstider har beaktats vid byggandet. Jättekyrkorna vändes i en sådan riktning som förfäderna, gudarna och andra andeväsen ansågs godkänna.   

Litteratur

Ailio, Julius 1923. Ovatko Pohjanmaan ”jättiläislinnat” muinaisjäännöksiä? Suomen Museo XXIX 1922.  

Halinen, Petri 2015. Kivikausi. Teoksessa: Georg Haggrén, Petri Halinen, Mika Lavento, Sami Raninen & Anna Wessman Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria kivikaudelta keskiajalle. Gaudeamus, Helsinki. S. 19-121.  

Okkonen, Jari 2003. Jättiläisen hautoja ja hirveitä kiviröykkiöitä – Pohjanmaan muinaisten kivirakennelmien arkeologiaa. Acta Universitatis Ouluensis. Series B. Humaniora 52. Oulu: Oulun yliopisto. (http://jultika.oulu.fi/files/isbn951427170X.pdf)  

Pälsi, Sakari 1921. Tutkimuksia ”Kastellin linnassa” Linnalanperän kylässä Pattijoella v. 1920. Kaivauskertomus Museoviraston top. arkistossa. (https://www.museoverkko.fi/netsovellus/rekisteriportaali/raportti/read/asp/hae_liite.aspx?id=111029&ttyyppi=pdf&kansio_id=678)  

Ridderstad, Marianna & Jari Okkonen 2009. Jätinkirkkojen aurinkosuuntauksia. Teoksessa J. Ikäheimo & S. Lipponen (toim.): Ei kiveäkään kääntämättä. Juhlakirja Pentti Koivuselle. Oulu.

Kommentar

  • Unitynavy

    https://newfasttadalafil.com/ - tadalista vs cialis Pailiz How To Take Priligy Dbrndf <a href=https://newfasttadalafil.com/>buy cialis online united states</a> Order Cheap Propecia Ncarrc trouver levitra sans ordonnance Xretzd https://newfasttadalafil.com/ - cialis pills for sale Comprar Cialis En Espana Contrareembolso Kgbqeq

    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.
    Det här är en obligatorisk uppgift.

Ny kommentar

Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.
Det här är en obligatorisk uppgift.